Vid sidan av skolarbetet har eleverna ingått i pilotprojektet Ungas berättelser. Något som deras klasslärare menar också har haft positiv påverkan på elevernas utveckling. Tolv elever i klassen stannar kvar efter skoltid för att fortsätta arbeta.  Pilotprojektet har initierats av Mångkulturellt centrum i Helsingborg och eleverna deltar helt på frivillig basis.

– Det var svårt att få plats med projektet i undervisningstimmarna på grund av vårterminens nationella prov. Då beslutade vi att istället lägga projektet efter skoltid och så fick de som hade lust delta, berättar klasslärare Vlatka Glumac.

De ungas egna berättelser
Det var inte svårt att få eleverna att nappa på idén. Projektet vill ge en röst åt de unga och eleverna har fått bestämma precis vad de vill berätta om och hur de vill framställa sin berättelse. Efter fem månaders jobb har resultatet blivit tolv, vitt skilda historier som visualiserats i kortfilmer. Sara berättar om sitt intresse för musik, Isas film handlar om regnskogen, Jusras film beskriver klädindustrins påverkan på miljön och Roger och Idriz har tillsammans gjort en film om skolmaten. De tycker inte det har varit svårt att prioritera projektet, trots att det har legat utanför skoltid.

- Många tycker att vi slösar bort vår fritid och
att det är konstigt att vi vill stanna kvar på skolan,
men vi tycker det är värt det. Kan vi påverka genom projektet är det viktigt, menar Roger och Idriz.

Berättelserna ger viktiga svar
Khalid Geire är egentligen skådespelare, men deltar i projektet för att han tycker det är viktigt att någon lyssnar på vad de unga har att säga. Han har själv vuxit upp på Drottninghög och tycker att stadsdelen allt för ofta blir negativt beskriven.

– Genom berättelserna blir ungdomarna sedda och hörda och de får visa sin bild av Drottninghög. Berättelserna visar också att ungdomarna tänker globalt och att miljön är viktig för dem.

Ordföranden i Mångkulturellt center Modou Joof menar också att det finns viktiga inlägg i de ungas historier som andra kan ha nytta av.

–  Här kan politikerna finna svar på vad ungdomar tycker är viktigt och vilka förändringar de vill se.

I mitten av maj ska alla filmer vara färdiga och i slutet av månaden blir det filmvisning på Drottninghögs bibliotek och senare även på bibliotek i andra stadsdelar.

De unga har mycket att berätta, menar
ordföranden i mångkulturellt center Modou Joof.

Genrepedagogik i ryggen
När eleverna har arbetat med sina berättelser har de använt sig av samma teknik som hela klassen har arbetat med de senaste tre åren. Genrepedagogiken har blivit ett självklart verktyg och sitter i ryggraden hos eleverna. Det är tydligt att deras klasslärare är stolt över hur eleverna tänker och arbetar.

– De använder genrepedagogikens teknik hela tiden. I projektet har de själva fått välja vilken slags text som passar bäst till uppdraget, de har skrivit allt material själva samtidigt som vi vuxna har uppmuntrat och stöttat dem.

Vlatka menar att genrepedagogiken är nyckeln till klassens stora framgångar. Pedagogikens redskap har hjälpt eleverna att ta till sig kunskaperna i alla ämnen.

– Genrepedagogiken har genomsyrat allt vi har gjort. Vi har arbetat med klara och tydliga mål och vi har haft höga förväntningar på alla elever.

Att klassen också arbetar med projekt som ligger utanför skolans ramar tror hon bidrar till att öka elevernas självförtroende, deras vetgirighet och nyfikenhet. Vlatka berättar levande om hur hon låter eleverna vara med och bestämma vad de vill lära sig mer om. Det skapar bra och givande diskussioner och alla är med.

– Här respekterar vi varandra. Alla får lov att säga sin mening och alla blir hörda.

Inspirationskälla till Holstagårdsskolan
Att klassen har utvecklats så mycket under tre år har även sått frö utanför skolan. Under våren har sjätteklassarna fått besök av en lärare från Holstagårdsskolan. Hon har hört talas om Drottninghögskolans positiva erfarenheter av genrepedagogik och har gästat klassen för att se hur Vlatka och eleverna jobbar tillsammans. Tanken är att introducera genrepedagogiken även på Holstagårdsskolan.

Klarat de nationella proven
Nu har eleverna bara det nationella provet i historia kvar. Resultaten av vårens nationella prov har visat att i stort sett alla elever har klarat samtliga prov. En enastående prestation med tanke på att 98 procent av eleverna är flerspråkiga och många av dem inte är födda i Sverige.

Eleverna går ut sjätte klass till sommaren och ska sedan lämna sin klasslärare och Drottninghögskolan. Vlatka berättar med stolthet om den resa som hon och eleverna gjort under tre år.

– Jag trodde inte jag skulle kunna släppa eleverna, men nu vet jag att både de och jag är redo. Nu ska de vidare och fortsätta utvecklas i andra sammanhang.

 Läs mer om genrepedagogik här >>

Skolvärlden skriver den 13 maj om Dammhagskolans positiva utveckling. Läs hela artikeln Höga förväntningar ger goda resultat >>

Citykultur har det senaste året arrangerat två bokcirklar och ett skriv- och skaparläger för de elever som gärna vill förbättra sina skriv- och läskunskaper i svenska. Och aktiviteterna har varit mycket uppskattade.

- Det känns roligt att fler nu får möjlighet att delta i bokcirkeln till hösten, säger specialpedagog och samordnare i Citykultur Carina Olsson. – Precis som förra året kommer vi även arrangera ett skriv- och skaparläger i slutet av sommaren för elever som ska börja i sjätte klass.

Läsaktiviteter i vår
Just nu planeras det för fullt inför vårens två bokcirklar då deltagande elever kommer läsa, skriva och diskutera böcker efter skoltid. Arrangemanget avslutas med en konstnärs- och författarträff i slutet av maj, tillsammans med konstnär Birgitta Liljeqvist och författare Thomas Halling.

Citykultur erbjuder kulturaktiviteter till elever efter skoltid utifrån de analyser som görs i skolan, och är ett samarbete mellan Utsikter, Landskrona museum, Stadsbiblioteket och Kulturskolan.

Så startade den minimusikal som årskurs 2 och 3 på Drottninghögskolan visade upp på Dunkers kulturhus i februari.

Ett sextiotal elever stod på scen, väl förberedda efter att ha tränat och övat ända sedan i höstas. Till låtar som Thriller och Amazing dansade eleverna i takt över scengolvet. De berättade om mardrömmar, dagdrömmar och framtidsdrömmar och sjöng tillsammans i ett välarrangerat samspel.

Positiva erfarenheter
Kulturprojektet ”Drömljus” har pågått sedan i höstas och varit ett arbete som skolan genomfört tillsammans med kulturpedagogerna Lisa Dunsö och Gun Källström från Dunkers. Genom arbetet med föreställningen har man velat stärka samhörigheten i klasserna och öka elevernas lust till att lära. Både elever och lärare tycker det har varit en rolig och innehållsrik tid. Eleverna har lärt känna en kulturinstitution i Helsingborg och fått möjlighet att visa upp nya sidor hos sig själva. Nu när musikalen är genomförd vill nästan alla fortsätta dansa, sjunga eller spela teater.

Efter att ridån gått ner till publikens stora applåder var eleverna mycket nöjda med sina prestationer liksom med projektet i stort: – Allt har varit roligt!

”Språket är nyckeln i den forskarutvecklade undervisning som används i klass 6B på Dammhagskolan sedan tre år tillbaka. Och metoden är så lyckad att den nu ska spridas till Landskronas alla grundskolor.”

Läs hela artikeln.

Involved by Right har genomförts i samarbete med Italien och England, med fokus på att göra barn och unga delaktiga och involvera dem i utvecklingen av våra verksamheter. För Helsingborgs del har projektet resulterat i en rad konkreta förändringar och en ökad satsning på delaktighet inom socialtjänsten.

Läs en sammanfattning av Helsingborgs slutrapportort i Involved by Right (pdf)
Läs om Involved by Right på den internationella hemsidan (eng)
Läs mer om Involved by Right här

Här kan du läsa hela verksamhetsberättelsen 2012.

Experterna använder blogg
Politikerna lyssnade intresserat och ställde många frågor. Skolexperterna berättade att de använder en blogg för att beskriva sitt arbete och de tankar och idéer som kommer fram när de träffas. På bloggen får de också respons från lärare, rektorer, elever och andra som har läst och funderat på det skolexperterna skriver.

Eleverna berättade att de har märkt en positiv förändring på skolan sedan deras uppdrag startade i våras. Det har blivit tystare på lektionerna, eleverna respekterar varandra bättre och hjälper varandra mer.

Analys av läsresultat och tips till lärare
I höst har skolexperterna även haft sitt första analysmöte kring testresultat i läsning. De har studerat resultaten på gruppnivå, och diskuterat fram olika förslag på hur man skulle kunna förbättra läsutvecklingen i klasserna. Målbilden är att alla elever ska bli bra på att läsa.

Men hur ska man göra för att nå målet? Skolexperterna har gått ut i sina klasser för att samla in tips och idéer från klasskamraterna. På bloggen kan man läsa elevernas förslag på hur man skulle kunna förbättra läsningen. Där står exempelvis att man skulle kunna läsa oftare och träna genom att läsa högt för sig själv, att man ska välja böcker som passar den läsnivå man befinner sig på och att biblioteket skulle kunna ha öppet för lästid på rasterna och efter skoltid. De förslag som kommer fram i expertgruppen diskuteras vidare i arbetslaget, där elevernas bidrag blir ett stöd i lärarnas planering av undervisningen.

Mer expertarbete till våren
Skolexperterna avslutade mötet med att fråga politikerna om de hade några bra tips på hur man kan bli bättre på att läsa. Efter lite tankearbete svarade politikerna att det är en bra idé att läsa spännande böcker och böcker man gillar och att man kan lyssna när någon annan läser och själv läsa upp för någon som lyssnar.

Skolexperterna fortsätter sitt arbete på Dalhemsskolan till våren. Då kommer de bland annat följa upp resultaten i läsning och jobba vidare med nya uppdrag från lärare och rektorer.

Läs mer om skolexperternas arbete på deras blogg.

I december anordnade klassen ett releaseparty för att visa upp vad de har lärt sig under projektet ”Att adoptera en författare”.

Berättarteknik på schemat
Biblioteket på Raus Planterings skola var pyntat med ballonger på väggarna, det var glittriga paraplyer i saftglasen och i bänkraderna satt en förväntansfull publik. Alla bar på ett häfte, där eleverna samlat ett axplock av de texter som producerats under hösten. Även Mårten Melin var på plats.

- Det har varit lyxigt att få komma tillbaka till klassen flera gånger, konstaterar författaren. I många andra sammanhang kommer jag bara på besök en enstaka gång, men här har jag fått följa eleverna under en längre period, vilket har varit både roligt och givande.

Han berättar vad de har arbetat med under hösten. Eleverna har fått jobba med egna berättelser, manuskript, tecknade serier och dikter.

- Det har säkert varit en smula provocerande för eleverna när jag har sagt att de inte får använda suddgummi och att de ska strunta i om det inte blir snyggt eller rättstavat. Vad som är viktigt är att de får ner det som finns här, säger Mårten Melin och pekar på sitt huvud.

Ökad skrivlust
Var och en av eleverna i klassen stod upp och läste en egenproducerad text inför publiken. Alla applåderade och sjätteklassarna verkade nöjda och stolta över vad de åstadkommit.

Även klasslärare Helena Persson tycker det har varit roligt och lärorikt att samarbeta med Mårten.

- Det har inspirerat både eleverna och mig som lärare. För eleverna ger det något extra att arbeta med en etablerad författare. Det har också utvecklat deras lust att skriva.

Det var efter en analys av elevernas språkutveckling som skolan tillsammans med Utsikter beslutade att satsa på projektet. Eleverna hade goda förutsättningar att utveckla sitt skrivande och det fanns ett behov av att arbeta mer med texter i klassen. Med ekonomiskt stöd från kulturförvaltningen och pedagogiskt stöd av bibliotekets litteraturpedagog kunde Att adoptera en författare realiseras.

Lärdomar och applåder
Eleverna instämmer i att det har varit roligt att arbeta tillsammans med en riktig författare.

- Det har varit spännande, säger Andreja. Mårten har varit snäll och rolig och han har också lärt oss att skriva bra dikter och bättre berättelser.

Eleverna berättar ivrigt om vad de har gjort och lärt sig under projektets gång.

- Jag har inte skrivit dikter förut och det har varit roligt att lära sig, berättar Shapery. Några av hennes klasskamrater nämner att de lärt sig skriva längre berättelser och att utgå från sina egna känslor i skrivandet. Att skriva och rita serieteckningar har också varit populärt.

Sjätteklassarnas berättelser och dikter om sorg, raseri och kärlek utlöser stora applåder i det fullsatta biblioteket. På skolavslutningen blir det också chans att höra fler alster, då eleverna gör nya framträdanden för skolan.

Författarträff
Den 4 december avslutades bokcirkeln med en heldag på Landskrona museum tillsammans med barnboksförfattaren Thomas Halling och kulturpedagog Birgitta Liljeqvist. Eleverna fick skriva och samtala med författaren om boken och sedan måla bilder ur innehållet.

Ny bokcirkel i vår
Bokcirkeln har varit ett arrangemang planerat av Citykultur. Citykultur erbjuder kulturaktiviteter till elever efter skoltid, utifrån de analyser som görs i skolan. Det kultursamordnande organet har sökt och fått beviljat medel av Rädda barnen så att bokcirkeln kan fortsätta även i vår. Med de nya medlen kommer Citykultur även kunna erbjuda ett skriv- och skaparläger i sommar, precis som förra året.

Citykultur är ett samarbete mellan Utsikter, Landskrona museum, Stadsbiblioteket och Kulturskolan.

Läs artikeln om Citykultur i HD